Zink är ett metalliskt grundämne som i sin rena form var tämligen okänt i Europa fram till 1500-talet. I dag används det bland annat till olika typer av ytbehandling och i batterier. Men mineralet spelar också en viktig roll i våra kroppar. Zink finns i hundratals enzymer, som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer, exempelvis A-vitamin. Förutom att bidra till ett starkt skelett, bra tänder och friskt hår, har zink också stor betydelse för mäns reproduktionsförmåga och prostata. Som om detta inte vore nog så är zink dessutom mycket viktigt för att immunförsvaret ska fungera bra.
Med ovan sagda är det ingen större överraskning att brist på zink leder till raka motsatsen, som ett försämrat immunförsvar med långdragna luftvägsinfektioner och förkylningar som följd. Det kan också hämma barns tillväxt samt orsaka hudförändringar, sämre sårläkning och dålig aptit hos vuxna. Att zinkbrist påverkar människan på olika negativa sätt har varit känt av vetenskapen sedan början av 1960-talet, då det först upptäcktes hos en 21-årig lantbrukare i Iran. Han led av såväl blodbrist (anemi) som testosteronbrist och kortvuxenhet. Mannens diet bestod huvudsakligen av tunt fullkornsbröd, potatis och mjölk. Detta ligger helt i linje med kunskapen om att problem med zinkbrist är som störst i områden där kosten till stor del består av stora mängder spannmål och lägre andel animaliska livsmedel.
I Sverige är däremot risken för zinkbrist ganska liten, i alla fall för den som äter en varierad kost. För vuxna ligger det av Livsmedelsverket rekommenderade dagliga intaget för vuxna på mellan sju och nio milligram zink per dag. Gravida och ammande kvinnor behöver dock lite mer. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa har fastställt att den övre gränsen för ett säkert zinkintag ligger på 25 milligram zink per dag för vuxna. Animaliska proteiner underlättar kroppens upptag av zink och bra källor till zink är bland annat kött, mejeriprodukter, fullkornslivsmedel och inälvsmat. Musslor, ost och nötter innehåller också mycket zink. Det finns dock zink i det mesta vi äter, om än i varierande mängd.
Följderna av zinkbrist har under hösten 2020 ställts i ny och högaktuell dager. En grupp forskare från en rad olika institut och universitet i Spanien har nämligen sett ett samband mellan zinknivåer och förmågan att klara av sjukdomen covid-19, som orsakas av coronaviruset sars-cov-2. Forskarna studerade 249 patienter med covid-19, som tagits in på sjukhuset Hospital del Mar i Barcelona. De tittade bland annat på hur svårt sjuka patienterna var och hur sjukdomen utvecklades. Parallellt undersökte man hur coronaviruset reproduceras vid olika zinknivåer. Resultaten visar att det tar längre tid för patienter med lägre zinkhalter att tillfriskna. Inom denna grupp är dessutom dödligheten högre. Laboratoriestudier visar samtidigt att lägre zinknivåer gynnar virustillväxten i celler som smittats med det nya coronaviruset.
Text: Niclas Samuelsson
[Faktaruta]
Så mycket zink behöver du varje dag
Det av Livsmedelsverket rekommenderade intaget av zink varierar med kön och ålder. Rekommendationerna gäller också för en blandad animalisk-vegetabilisk kost. Den som äter mat som är strikt vegetarisk och spannmålsbaserad rekommenderas ett intag som är 25-30 procent högre.
Här är det rekommenderade dagliga intaget för olika grupper:
Barn under 2 år: 5 milligram
Barn 2-5 år: 6 milligram
Barn 6-9 år: 7 milligram
Flickor 10-13 år: 8 milligram
Pojkar: 10-13 år: 11 milligram
Flickor: 14-17 år: 9 milligram
Pojkar 14-17 år: 12 milligram
Vuxna kvinnor: 7 milligram
Vuxna män: 9 milligram
Gravida: 9 milligram
Ammande: 11 milligram
Källa: Livsmedelsverket
