​Att bakterier i tarmarna har betydelse för människors hälsa har forskarna vetat länge. Tack vare allt bättre analysmetoder vet vi i dag att ju fler goda bakterier och rikare tarmflora, desto större möjligheter har vi att bekämpa smittämnen och hålla oss friska.

Människokroppen är full av bakterier, såväl bra som dåliga. En närmast ofattbart stor andel av dessa, cirka 100 000 miljarder bakterier, återfinns i mag-tarmkanalen, det vill säga den kanal som går från munnen till ändtarmsöppningen och där matsmältningen sker. Tillsammans kan dessa bakterier väga mellan ett och två kilo och utgör tillsammans med andra mikrober det som kallas tarmfloran – eller mikrobiotan med ett mer vetenskapligt ord. Att tarmflorans sammansättning har stor betydelse för människors hälsa är numera välkänt. Forskning har visat förändrande mönster i bakteriefloran vid bland annat astma och allergi, diabetes typ 2, njursjukdom, hjärt-kärlsjukdom, fetma och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Vid sidan av enzymer är mikroberna i tarmfloran också viktiga för att matsmältningen ska fungera och för kroppens upptagning av näringsämnen. Goda bakterier bidrar även till att driva bort skadliga mikroorganismer och producerar dessutom egna enzymer, exempelvis laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker. Att ha rätt balans i tarmfloran ger också en mängd andra hälsofördelar. Goda tarmbakterier har bland annat visat sig vara avgörande för ett fungerande immunsystem. De spelar också stor roll i att hålla blodsockernivåerna på en jämn nivå – och de kan till och med påverka vårt humör och beteende.

Grunden till en bra tarmflora läggs under våra fyra första levnadsår. Redan vid födseln får barnet sin första dos bakterier, som överförs från mammans vagina och tarm. Det finns därför en tydlig skillnad i tarmfloran hos barn som föds vaginalt och de som föds med kejsarsnitt, som i regel har en mindre varierad tarmflora. Mikrobiotan fylls sedan på via modersmjölken och amningen och utökas löpande i takt med att barnet exponeras för nya miljöer och människor. När vi når en viss ålder har vår tarmflora fått en så pass unik sammansättning att det i princip går att identifiera enskilda individer utifrån en analys av deras avföring.

Men även den mat vi äter spelar en stor roll för hur vår tarmflora ser ut. Kostfiber är viktigt för att tarmsystemet ska fungera normalt. Kolhydratrika livsmedel med kostfiber ökar mängden och variationen av bakterier i tarmen, vilket är bra för tarmhälsan enligt samstämmig forskning. Att äta en kost med mycket korn, råg, vete och havrefiber är alltså bra för magen, eftersom det ökar tarmflödet. En balanserad kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön är också att föredra. Andra sätt att stärka sin tarmflora är att undvika socker och sötningsmedel, lära sig hantera stress och att motionera regelbundet. Dessutom bör man så långt det är möjligt undvika antibiotika, eftersom det kan slå ut upp till nittio procent av tarmfloran i flera år.

Många forskare menar att vårt moderna välfärdssamhälle, med överdriven renlighet, har bidragit till att många människors tarmflora blivit mindre varierad och att vi därför lättare blir sjuka. Detta hänger ihop med den så kallade hygienhypotesen, som går ut på att det är bra att tidigt utsättas för en viss mängd bakterier och andra smittämnen för att immunsystemet ska ”mogna”. Forskarna har också sett att folkgrupper som lever mer ursprungligt har en rikare tarmflora. Ett exempel på detta är det sydamerikanska yanomamifolket, som lever i Amazonas djungler och som fram till 2008 inte hade någon kontakt med andra människor. Studier som gjorts på stammens befolkning visar att de har nästan dubbelt så stor bakteriemångfald i mag-tarmsystemet jämfört med en genomsnittlig amerikan. Forskarna kunde också se att en del av yanomamifolkets tarmbakterier hade skyddande effekt mot exempelvis njursten.

Text: Niclas Samuelsson

Faktaruta 

Goda bakterier bidrar till god hälsa

Bakterier som i kliniska studier har visat positiva hälsoeffekter kallas goda bakterier, eller probiotika. Exempel på probiotiska bakteriestammar är Lactobacillus reuteri Protectis, Lactobacillus rhamnosus GG och Bifidobacterium animalis ssp lactis BB-12. Mjölksyrabakterier är exempel på goda bakterier, som tidigare användes för att förlänga hållbarheten på mat. De används fortfarande vid tillverkning av yoghurt, surkål, picklade grönsaker och kombucha. Produktionsprocessen kallas för fermentering. Exempel på bakterier som ofta används vid fermentering är Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.

Källa: biogaia.se